hippologbloggen.blogg.se

Nu var det länge sedan jag delade med mig av mig själv här på bloggen, så tänkte att det är dags för en liten update. I en något förkortad version kan jag tillägga.

 

Sedan sist så har jag ridit på Lord Lexington, Carisma och Slide på skolan. Med Lord har det varit väldigt blandad kompott, det har varit uppförsbackar och till det så har vi även haft några nedförsbackar. Precis som det ska vara egentligen. Men när det kommer till ridningen så är jag lite utav en perfektionist, jag vill känna "dedär", och när jag inte känner det så kan det hända att jag blir en smula frustrerad. På mig själv då. Men så är det när man har höga krav på sig själv. Det är bara att kämpa. Av någon anledning så går det alltid bättre med unghästarna för mig, där hittar jag nästan alltid känsla. Så med andra ord - Carisma (f. 2012 e. Carême ue. Artist) och Slide (f. 2009 e. Sergeant Pepper ue. Convoi) känns det bara bättre och bättre med för varje gång jag rider. Himla roligt!

 

Framför mig väntar tävling med Lord, MSV C1 och MSV C2 den 1 december och om vi sätter kvalen för MSV B så rider vi det den 15 december. Ska bli kul att veva igång vinnarinstinkten igen. Tävlade väldigt mycket när jag var yngre, då var det liksom vardagsmat. Nu för tiden är det inte så mycket av den varan tyvärr, saknar det! För mig så är tävlingarna en sporre och motivationshöjare i vardagsarbetet. Vilket man ibland kan behöva när det är mörkt, kallt och lerigt.

 

Wincent kämpar på, igår hämtade jag ut vår nya sadel. Men just nu arbetar jag en del från marken med honom, så provridning med nya sadeln på honom får vänta.

 

Förutom allt som hör till hästarna så har jag hunnit med att åka hem en sväng, hämtade mina vinterdäck eftersom det ett tag såg ut som att Skåne tänkte leverera riktig vinter. Har varit en del i Halmstad, Halmstad har varit här, jag har umgåtts med vänner och njutit av tillvaron. Ganska gött om jag får säga det själv! Teoretiskt så rullar allt på, även om det ibland kan vara lite svårt att klämma in det när man helst av allt vill sitta i sadeln.

 

Jag tror att många får höra att man lever i en bubbla när man går hippologen (eller vilken hästutbildning som helst egentligen), många framför denna bubbla som något negativt, jag ser den som något positivt. Det är precis här jag vill vara, det är precis här som jag vet vad som förväntas av mig och det är här som jag har kunskap och viljan att leverera. Jag kan tycka att det är ganska svårt när man ska ut ur denna bubbla, när man helt plötsligt ska vara en "vanlig människa" och prata om vanliga saker. Detta kan få, i alla fall mig, att känna mig lite socialt handikappad. Men det finns nog något fint i det också.

 

På tal om denna bubblan, tiden går så sjukt fort. Snart har vi bara ett halvår kvar av år tre på hippologen. Det är sant. Jag har börjat fundera en del på framtiden, vad vill jag? Det kan vara den svåraste frågan, jag har ända sedan barnsben frågat mig denna fråga, utan något vettigt svar. Vad jag tror att jag vet är att jag inte kommer att flytta hem till Västmanland igen, inte än på ett tag. Läskigt och spännande på samma gång. Vad jag kommer att jobba med i slutändan är väldigt ovisst, den känslan är för mig lite jobbig. Hur som helst så blir det nog bra ändå, om inte annat så får jag göra det bra. Och det är bara att köra på, rätt som det är så hamnar man precis där man ska vara, och då vet man det förhoppningsvis.

 

Jag tycker att det är väldigt osmidigt att lägga upp bilder här, det tar så lång tid. Så för bilder rekomenderar jag er att följa mig på instagram - millyakerlund
Om ni inte vill se bilder så kan ni skita i det helt enkelt

 

Hoppas allt är bra med er där ute, snart är det jul!

Puss häj